Det började (nästan) med etsade krumelurer på zinkplattor en varm sommar i Leipzig. Sedan har det kringelikrokat runt en hel del och jag har lärt mig en massa under resans gång och mycket mer spännande finns kvar att pröva på rent tekniskt men nu i dagarna återvände jag till de där zinkplattorna, ja faktiskt samma, och etsade baksidan. Detta tack vare Nasrin i verkstan som hade skaffat kopparsulfat för att etsa aluminiumplattor. Motivet känns också som ruta ett, möjligtvis vågar jag mig nu på ett lite grövre uttryck, lite skitigare. Först kommer plåtarna, förberedda med akvatint (harts) och påmålade med färgat schellack och lite fet krita, i etsningsbadet, den färdigetsade plåten och till sist provtrycken.