Ny tavla

Den var nästan helt klar redan innan jul, men nu fick den några avslutande penseldrag. Den har varit med länge denna olja på pannå, jag tror att den har tillbringat åtminstone två somrar på balkongen, men nu är den förhoppningsvis färdig. Det är förstås ett återvinningsprojekt av en pannå slängd av en generös granne.

Mokulito, experimentverkstad 2

Av plåtarna jag gjorde fungerade de där jag hade ritat med marker hyfsat bra, lite olika, medan litopenna inte gav ett bra resultat.

Marker var bra, men även där måste man se till att verkligen trycka in färgen i trät, det duger inte att teckna snabbt och ytligt. På trycket nedan har jag också snittat plåten.

Jag jobbade tillsammans med Nasrin som hade gjort en plåt med litotusch och ej oljebaserad marker. Det som bara var med markern syntes inte alls. Litotusch verkar vara det bästa, i flytande form.

Mokulito, experimentverkstad 1

Mycket experiment och lite seriös verkstad för närvarande. Här mina första stapplande steg på vägen mot Mokulito. Det är ganska omständlig väg som kräver utsträckning i tid. Plåtarna ligger nu och vilar ett par dygn innan de är klara att tryckas. Hittills har jag:

Gjort inköp, bl.a björkplywood, rollers, marker, sandpapper och tvättsvamp.

Sågat och slipat plywood.

Tecknat bilder på fem plåtar, tre med oljebaserad marker och tre med litokrita. Talkat dessa och sedan duttat på gummi arabicum med svamp, det är att etsa in bilden i trät. Nu ska det ligga och etsa ett par dygn.

Samarbete över gränserna del 4 och 5. Cooperación transfronteriza cont.

Nu har alla glasbitar slipats där på andra sidan gränsen och det har blivit dags att sammanfoga hela härligheten. Den spanska versionen av detta skeende bjuder på mer detaljer då det är skrivet av utföraren i egen hög person, men bilder säger ju mer än tusen ord, eller hur?

Ya están todas las piezas pulidas y ahora el siguiente paso es poner la cinta cobre. Los vidrios suelen tener un grosor de unos 2-3 mm aprox. y la cinta de cobre que utilizo que es la más común de 5,7 mm (tengo otra de 4,8 mm que la utilizo para las piezas que son muy pequeñas). Por cierto, había una tan pequeña en el diseño que la he tenido que eliminar porque una vez puesta la cinta de cobre más estrecha, el vidrio no se veía.
La cinta de cobre se pone alrededor de cada pieza, cubriendo todo el perfil del vidrio y el milímetro y pico que sobra se dobla hacia dentro por cada uno de los lados. Después, con ese instrumento de madera que se ve en la foto, un bruñidor, se acaba de pulir y adherir bien el cobre sobre el vidrio.

På den andra bilden framgår hur tenn har applicerats på kopparbanden för att sedan löda ihop bitarna.

Luego ha tocado ensamblar las piezas con puntos de estaño. Para ello, primero he tenido que aplicar, con un pincel, un líquido que se llama flux y que permite enganchar el estaño sobre el cobre. Es como un conductor. Después, con el soldador, he puesto puntos de estaño para juntar las piezas.

Del 4 och nu närmar vi oss målet:

Här är det mer lödning med tenn för att allt ska sammanfogas ordentligt och det blir även en kant runt om samt öglor att hänga upp verket i. Till sist ska tennet svärtas och behandlas med en antioxidant. När detta har torkat är det klart att putsas och sedan voilá, färdigt.

Se embadurna bien toda la superficie del con el flux de soldadura y las varillas de estaño que se puede ver en la primera foto y con el soldador (de 80w) se hace un cordoncillo para ensamblar y acoplar todas las piezas. Se hace el mismo proceso por las dos caras y también en el perfil de toda la pieza. En este momento, es cuando con un alambre y un punto de soldadura hago también las arandelas para que después se pueda colgar.
A continuación se limpia muy bien la pieza y con un pincel se aplica la pátina negra (hay gente que le gusta más la pátina plateada, cuestión de gustos…). Se deja reposar, mínimo una hora, y después se vuelve a limpiar la pieza con limpiacristales. 
Y, por fin el último paso, es aplicar con un pincel el antioxidante y dejarlo de 12 a 24 horas. Después se limpiará por tercera vez pero en esta ocasión solo con un trapo seco, dejando parte del antioxidante como protección y así ya estará lista nuestra obra de arte.

Bordsduk

Penseldraget har blivit dukproducent! Här kommer den tredje bordsduken för i år, tryckt med linoleumplattor på ett gammalt lakan som någon granne generöst lämnat för vidareanvändning. Denna gång har jag investerat i textilfärg, avgörande blev att det går att värmebehandla i ugnen, det är alltså inte nödvändigt att stå och stryka på varje tryck i tre minuter utan går att slänga in en stund efter brödbaket. Det blev verkstad hemma i köket, funkade fint då färgerna är vattenbaserade. Nu återstår bara att invänta bättre tider då det går att bjuda hem på stor middag.

I verkstan

När inspiration och motivation tryter passar det bra att testa lite nya tekniker. Här har jag försökt mig på flatbitning. Kanske lite nöjd med resultatet även om jag borde ha låtit den etsa längre för att kunna göra flerfärgstryck tror jag. Testade också att rita på med vaxkrita i stället för att täcka plåten med hårdgrund. Det gav en speciell karaktär. Utgångspunkten var baksidan (se bild 2 tryckt utan bearbetning bara lite klotter på trycket) av en gammal plåt ur verkstans restlåda.