Ska jag ju vara med på! Lite nyfiken på hur det blir. I söndags var det hängning, på to och fre VIP-visning och så vernissage på lördag.
Mitt bås ser ut så här:



Ska jag ju vara med på! Lite nyfiken på hur det blir. I söndags var det hängning, på to och fre VIP-visning och så vernissage på lördag.
Mitt bås ser ut så här:
Det blir en lite större abstrakt sak med mycket färg. Den växer fram lager för lager och har ingen brådska just.
Samma storlek 22×27, även den resultatet av ett fynd, så ren vidareanvändning. Akryl på duk. ”Träd” rätt och slätt.
Är nu klar. Blotta 22x27cm (man tager vad som finnes i grovsoprummet).
Så här när hösten kryper sig på är det dags att ta itu med alla halvfärdiga dukar som har samlats i travar i ateljén. Jag går ut lugnt med de två minsta.
Det kom fler blommor förra helgen då även dessa tulpaner målades. De var inte ens till mig. Detta är ett dubbelt återbruk, först en begagnad duk från grovsoprummet, sedan har jag fräckt nog målat vidare på det stilleben som min kompis påbörjade en söndagseftermiddag. Blommorna fick därför en lite mer undanskymd position. Har inte funderat ut hur resten av stillebenet ska se ut, frukttema kanske.
Det har kommit blommor på besök. Anemoner ska det visst vara. Ömtåliga saker, det gällde att fästa dem snabbt på duken innan de började falla sönder. Det ska bli ett stilleben, kanske med en färsk röding och en vinare. Sönderfallet kanske kan bli ytterligare ett, med en urdrucken pava och fiskben. Men då får jag ligga i, snart kan man bara ana att det en gång var en blomma.
Duken är ett återanvändningsobjekt från grovsoprummet, Jimi Hendrix gömmer sig under ytan. Lite sträv duk.
I den improviserade köksateljén i lantliga omgivningar kanske omdömet inte alltid är det bästa. Och värre kan det bli om uppmärksamheten delas med en skid-VM-stafett.
Det blev helt enkelt ett par kanariegula turturduvor…förhoppningsvis kan de mogna till något annat nästa gång. Vägen fram för denna duk hittills: