Det här är ett återvinningsprojekt som tyvärr började snett och vint, så duken måste ned och sedan kanske upp igen om den inte är förstörd. Lite synd eftersom jag har kommit att gilla vad som blev alltmer efterhand, började som en rest/slatt/skräp-målning. Vackert väder har möjliggjort slutförandet av ett par oljor på balkongen, därav denna. Några glimtar här:
Så till nummer tre, den här gången lämnar jag sjön för skogen. Sparsmakad naturskildring. Visar som vanligt ett förstadium och en detalj men också en liten fotoinstallation över idén. Inte hundra ännu på att den stannar här, den får vila någon månad. Har längtat efter att måla detta gröna sedan Skottlandsvandringen förra sommaren. Även denna duk är återvunnen, under lurar ett porträtt.
Sista delen i grafikredogörelsen, inget nytt blad att visa upp, men lite annat smått och gott. Sammanfattningsvis är jag väldigt nöjd med kursen och vill nu gärna trycka mera. Vet bara inte hur!
Nu kopparplåt, den första y en serie av tre, A5-format. Jag börjar med en linjeetsning, trycker den och går sedan vidare med aquatinta och trycker igen. Teckningen är från en av mina gamla skissböcker.
Yayoi Kusama-utställningen på Moderna gav mig ett högljutt svar på vad jag skulle kunna göra med mitt klotter (se föregående inlägg). Det var kul, mångdimensionellt, lekfullt och färggrannt. Spegelrummen var bäst, kanske var min favorit den prickiga hattifnattskogen i svår konkurrens med rymdupplevelsen bland färgskiftande rislampor.
Egen tavla som mest närmar sig Kusamas galenskap är nog Fyllehunden. Men tavlan till vänster ligger nära de akvareller som var lite mer lågmälda.
Ett nytt balkongprojekt sommaren till ära, även om det är lite kyligt i dag. En gammal oljeduk från grovsoprummet ska få nytt liv och det måste ju bli med oljefärger och därmed utomhus. Jag passar också på att återvinna en skiss från min skissbok. Tror att det blir nästan helt i svartvitt den här gången för ovanlighetens skull. Däremot ska jag inviga helt nya penslar, gåva från E (¡gracias!).
En ny tavla av lite annan karaktär än den förra. Visar här valda detaljer.
Ett nytt stilleben, denna gång i kvällsstämning, ”Sobremesa”. Lite halvvissna blommor, en urdrucken vinare och en ihopknölad servett. Här ett par vertikala glimtar.
Ny eller nygammal snarare, den har dragit runt här på sidan ett par varv och var faktiskt också med på utställningen i en tidigare version. Men nu är den klar! På riktigt. Undantagsvis visar jag hela verket i dess blygsamma storlek på 25×25 cm, men inte bara det utan vägen dit illustreras också. Varsågoda, vägen mot På vandring (helst skulle jag döpa om den till Tornet).
En fågel i förgrunden är bättre än tusen i bakgrunden. Återvanvändning av upphittad pannå som varit med om flera mer eller mindre konstnärliga äventyr både hos mig och andra. Vi får se om fågeln här får sista ordet, och hur kan man veta det? Även om jag skulle sätt punkt kanske någon annan tar vid.
penseldraget 