Måndag på Timmermansgården med en modell som figurerat både en och två och kanske fler gånger här på sidan.






Måndag på Timmermansgården med en modell som figurerat både en och två och kanske fler gånger här på sidan.
Så började terminen i alla fall till sist på ett av mina tecknarställen, jag missade till och med första gången som var förra veckan på Timmermansgården. Vi var en mycket gles skara. Jag hittade ett slags blädderblock i grovsoprummet som jag tecknade på, stort och bra. Därutöver lite återanvändning och baksidan på en affisch. Valde kol av lite olika hårdhet.
I väntan på mat och sedan nota är anteckningsboken en kär vän för den ensamma middagsgästen. Här klotter med vin på restaurant någonstans i världen.
Konstnärshuset 2 november.
Det blir inte mycket målat just nu, men jag klottrar friskt. Kanske blir det något rejält av det så småningom.
Måndagskroki på Timmermansgården. Mycket folk, måste börja komma tidigare, fick stå upp och det blev lite svajigt med blocket.
Tusch i dag, det blåaktiga skrivtuschet denna gång. Andra eller tredje lagret i blocket mestadels. Lite rörelse, tack för det.
Abstrakt! Och lite rörigt. Men gillar den trots allt. Än så länge. Te, tusch, kol, blyerts och akrylfärg. Kan den heta Januari, mån tro.
Sista teckningen innan jul får bli första på det nya året. Titel ”Rotsystem” tror jag. Tusch, vattenfärg och blyerts på papper. Ca 30x40cm.
Exotisk utflykt till tysk krokisession. Det var annorlunda. Modellen stod längre, länge! Och jag kan bara konstatera att med blyerts och brunt kol blir det inte bättre av att teckna tio eller femton minuter istället för 5. Bara färre, och tråkigare, ställningar. Men tråkigt var det ändå inte, eftersom folk var mycket trevliga och intresserad av att tala med en nykomling, vilket inte alltid är fallet i Stockholm just. Jag utrustades också med både staffli, skiva, stora papper, blyerts och nämnda kolstift, samt knådgummi, inte att förglömma. Det blev således lite större skala än vanligt och det var första gången på mycket länge som jag hade staffli, det var bra, synd bara att jag hade så infernaliskt ont i nacke och axlar. Jag skyller det på gårdagens teckningsstund i parken, med solens värmande strålar på framsidan men kyligt som fasiken på baksidan.