Exotisk utflykt till tysk krokisession. Det var annorlunda. Modellen stod längre, länge! Och jag kan bara konstatera att med blyerts och brunt kol blir det inte bättre av att teckna tio eller femton minuter istället för 5. Bara färre, och tråkigare, ställningar. Men tråkigt var det ändå inte, eftersom folk var mycket trevliga och intresserad av att tala med en nykomling, vilket inte alltid är fallet i Stockholm just. Jag utrustades också med både staffli, skiva, stora papper, blyerts och nämnda kolstift, samt knådgummi, inte att förglömma. Det blev således lite större skala än vanligt och det var första gången på mycket länge som jag hade staffli, det var bra, synd bara att jag hade så infernaliskt ont i nacke och axlar. Jag skyller det på gårdagens teckningsstund i parken, med solens värmande strålar på framsidan men kyligt som fasiken på baksidan.